Oavsett när på året du beger dig ut i naturen är tillgång till färskt dricksvatten A och O för en trivsam och säker tur. När det fortfarande är barmark är det relativt enkelt att planera rutten så att man kan fylla på flaskorna vid porlande bäckar och vattendrag. Men när snön har lagt sig är det inte säkert att det finns rinnande vatten att tillgå, speciellt i mer högalpina miljöer. Då är det istället viktigt att planera för, och veta hur man smälter snö och is med sitt stormkök.

Carl Lundberg har spenderat största delen av sitt vuxna liv i alpina vintermiljöer. Först som entusiastisk skidåkare och klättrare och sedan femton år som certifierad bergsguide med fokus på hållbarhet och toppturer i Sverige och Norge. Han är numera även ordförande för, och del av utbildningsgruppen inom Svenska Bergsguideorganisationen (SBO). Och är det några som praktiserat snösmältning i olika miljöer och väderförhållanden så är det bergsguider.

Rinnande rent vatten i en bäck är alltid förstahandsvalet. I andra hand använder jag is och i sista hand snö som tar längst tid och kräver mest bränsle, säger Carl Lundberg.

Carl Lundberg planerar vattenåtgången redan när han packar sin utrustning och bestämmer då vilka vattenflaskor och termosar som får följa med på turen. Finns det inget rinnande vatten längs vägen är det snösmältning som gäller. Carl Lundberg smälter is och snö både på morgonen och kvällen och vill helst ha med sig 1–2 liter vatten för dagens aktiviteter. Behövs det mer vatten än så smälter han snö längs vägen.

Hur mycket vatten jag behöver beror på vädret och hur mycket jag svettas. Jag gör verkligen allt jag kan för att inte svettas, både för att slippa bli blöt och för att jag vet att jag har begränsat med vätska. Jobba med klädsel och tempo för att inte svettas och fyll på med så mycket vätska som du behöver, säger han.

Hur smälter man snö på bästa sätt?

Carl Lundberg har många års erfarenhet av snösmältning i olika typer av miljöer. För honom är två saker viktigast. För det första att den smälta snön och isen är ren och fri från smuts. Ett bra tips för att få rent vatten är att gräva bort ett litet lager snö och sedan ta ett snöblock för smältning därunder.

– Jag brukar välja snö som ligger nära vatten eller is från vattensamlingar. Där är det lättare att avgöra om snön är ren genom att titta på färg, om den har partiklar i sig och om det är nysnö eller om den är gammal. Är man ändå osäker på vattnets renhet kan man koka upp det eller använda ett vattenfilter.

En annan viktig faktor är hur kompakt snön eller isen är.

– Det går åt mindre energi att smälta is än snö eftersom man slipper värma den luft som finns i snön. Finns det bara snö att tillgå kan man pressa ihop snön som man skall smälta själv. Då får kristallerna kontakt och kan leda värmen bättre, säger Carl Lundberg.

Det går åt mycket snö för att smälta vatten. Därför är det bra att använda stora kastruller med lock och vindskydd som håller kvar så mycket värme som möjligt. Värm inte snön på för hög effekt i början, då kan kastrullen brännas. När det har samlats lite vatten i botten av kastrullen går det bra att höja värmen.

– Det är bra att först hälla i lite vatten i kastrullen och sedan fylla på med snö, annars kan stormköket gå sönder. Om man vill kan man tillsätt lite c-vitaminbrus eller vätskeersättning för smakens skull och för att få i sig välbehövliga salter och mineraler, säger han.

För en grupp på 2–4 personer kan man räkna med en timme snösmältning på kvällen och på morgonen. Vattnet som smälts på kvällen kan även hällas i värmetåliga vattenflaskor och användas som element i sovsäcken.

Det är supermysigt med varma flaskor i sovsäcken på natten. Då har man dessutom vatten att börja med på morgonen så att man kan komma iväg snabbare i stället för att börja dagen med att smälta snö. 

Vilket stormkök använder du för snösmältning?

Calle Lundberg bestämmer sig för vilket stormkök han ska ta med beroende på turens längd och om han kommer att behöva smälta snö längs vägen.

– För mig styr resans längd vilket bränsle jag packar med mig. Gaskök är absolut lättast, men om man ska vara ute länge så blir det många gasflaskor att packa med sig. Det finns gastuber och gasblandningar som är anpassade för vinter. Ett stormkök med förvärmning av gasen är effektivare, speciellt på vintern. Ska jag vara ute på vintertur längre än en vecka brukar jag välja flytande bränsle som bensin eller fotogen. De köken har högre effekt så att snösmältningen går snabbare.

En annan viktig sak som Carl Lundberg alltid har med sig på sina vinterturer är en platta att ställa stormköket på så att inte köket sjunker ner i snön. 

– Om inte packningen behöver vara superlätt är det väldigt praktiskt att montera både köket och vindskyddet på en platta så att de inte sjunker ner i snön av värmen, säger han.

Att vara van att hantera sitt stormkök är en annan viktig faktor som Carl Lundberg vill lyfta fram. Det är också viktigt att ha med reservdelar och verktyg i packningen så att man kan serva/reparera köket om det skulle behövas.

– Ha alltid med mer bränsle än du kommer att göra av med. Skriv gärna upp hur mycket bränsle som gått åt på turen så kan du planera noggrant inför nästa tur. Och glöm inte tändstickor och gärna en extra tändare eller ett tändstål om stickorna skulle bli blöta, säger Carl Lundberg.